Sidan innehåller annonslänkar
Astrid &: Agnes

Astrid & Agnes KLARA Örhängen Stål

Begränsat antal - Lagerstatus
Visa prisuppgifter

Läs mer och köp

KLARA Örhänge Stål 13 mm är ett par creoler från Astrid & Agnes tillverkade i blankt polerat stål. Creolerna har en bredare skena och en mjuk, rund form. Diameter 13 mm Bredd 4 mm Färg Stål...


Jämför produkt Astrid & Agnes KLARA Örhängen Stål online innan du handlar. Det kan vara värt att undersöka och se vilka återförsäljare som möjligtvis har pressat priset och kanske erbjuder en rabatt på just din vara. Vi har samlat nödvändig information om produkten Astrid & Agnes KLARA Örhängen Stål i kategorin Örhängen här hos oss.

Kategori: Örhängen
Artikelnummer: 525936
Visa fler

Från kunskapsbanken

Agnes

Agnes är ett kvinnonamn av grekiskt ursprung, som använts i Sverige sedan slutet av 1200-talet. Det kommer från grekiskans agnós med betydelsen kysk. Namnet har även kommit att associeras med agnus, det grekiska ordet för lamm. Namnet var populärt kring förra sekelskiftet (1900) och har under 2000-talet kommit att bli ett av de vanligaste namnen bland nyfödda flickor.Den 31 december 2017 fanns det totalt 23 204 kvinnor folkbokförda i Sverige med namnet Agnes, varav 13 736 bar det som tilltalsnamn.Namnsdag i Sverige: 21 januari Namnsdag i Finland (finlandssvenska namnlängden): 21 januari

0

År 0 är ett årtal som enligt traditionell årtalsform inte existerar. År 1 e.Kr. enligt den Gregorianska kalendern följer direkt efter år 1 f.Kr.. Enligt ISO-standarden för datum- och tidsangivelser (ISO 8601) som även tillåter negativa årtal, finns dock år 0000 som motsvarar det år som traditionellt betecknas år 1 f.Kr, och år -1 betecknar år 2 f.Kr. Astronomer har länge använt detta sätt att räkna årtal på, så ISO-8601-åren kallas ibland astronomiska årtal; dock brukar astronomerna hoppa över de inledande nollorna och bara använda så många siffror som behövs. Ett förslag till kalenderreform som tillkommit av andra skäl är Holocen-eran (HE). HE följer ISO:s standard genom att lägga 10 000 år till den traditionella årtalsformen. Följande tidsaxel visar på frånvaron av år 0. Varje ruta är ett år, gränslinjen mellan rutorna är nyåret. Mellan ruta [1 f.Kr.] och [1 e.Kr.] finns alltså inget år. Frånvaron av år 0 innebär bland annat att man måste tänka sig för om man vill fira ett jubileum av en äldre historisk händelse. Den som exempelvis ville fira 2 500-årsjubileet av slaget vid Marathon, år 490 f.Kr. kunde då inte göra det år 2010, utan först år 2011. Detta framgår tydligt om man i stället daterar slaget enligt ISO-standarden; då inföll det nämligen år -0489. En förklaring till varför år noll inte funnits i traditionell årsräkning är att årtal från början är ordningstal: det första året efter Jesus födelse, det andra året ..., och så vidare. Man kan jämföra med hur den svenska kungalängden numreras, exempelvis Gustav den förste, Gustav den andre; så kommer man så småningom till Gustaf V och Gustaf VI. Man säger inte att Gustav Vasa var Gustav den nollte, eller att den trettioförsta december följs av den nollte januari. Även månader och dagar i datum är ordningstal, till skillnad från vanliga klockslag där i stället passerat antal enheter anges.