Sidan innehåller annonslänkar
Drakenberg Sjölin

Drakenberg Sjölin Frost Ring Rosenkvarts

Begränsat antal - Lagerstatus
Visa prisuppgifter

Läs mer och köp

Frost Ring Rosenkvarts är en härligt sprakande ring ur Drakenberg Sjölins kollektion Frost. En öppen ring med ett kluster av sparkande rosenkvarts-stenar. Material 925 sterling silver Sten Rosenkvarts...


Jämför produkt Drakenberg Sjölin Frost Ring Rosenkvarts online innan du handlar. Det kan vara värt att undersöka och se vilka återförsäljare som möjligtvis har pressat priset och kanske erbjuder en rabatt på just din vara. Vi har samlat nödvändig information om produkten Drakenberg Sjölin Frost Ring Rosenkvarts i kategorin Ringar här hos oss.

Kategori: Ringar
Artikelnummer: 166547
Visa fler

Från kunskapsbanken

Drakenberg

Drakenberg är en svensk adelssläkt från Västergötland som adlades den 5 oktober 1647. Den adopterades och introducerades på Sveriges Riddarhus år 1652 som adlig ätt nr 313. Börje Gunnarson (död 1593) var borgare och handelsman i Nylöse. Hans son var Nils Börjesson (född 4 juni 1580), stamfader för den Drakenbergska ätten. Nils Börjesson blev häradshövding 1613, slottsfogde på Älvsborgs slott 1619, rådman i Göteborg 1622 och utsedd till första president (politie- och byggnadspresident) i Göteborg 1624, efter att ha svurit trohetseden inför konungen. Hustrun i första äktenskapet hette Sara Jönsdotter (död ca 1602) och med henne fick han åtminstone två döttrar som dog före fadern. I sitt andra äktenskap gift med Brita Thoresdotter, dotter till prosten i Rångedala, Thoreus Laurentii (Tore Larsson). Med henne fick han tre söner och en dotter som alla överlevde fadern. Nils Börjesson ägde en gård i Ugglums by på Bethalaberget. Nils Börjesson hade sönerna ryttmästaren och överstelöjtnanten Erik Nilsson (1608-59) och den äldre överstelöjtnant Börje Nilsson (1606–1692). Börje adlades med namnet Drakenberg den 13 december 1643 och introducerades på Riddarhuset den 18 november 1644. Han var kommendant på Bohus fästning 1660-76. Drakenbergs ägde fyra tomter i 2:a roten i nordvästra hörnet av Kungsgatan-Magasinsgatan i Göteborg. Av Olga Dahls forskning framgår vilka fyra tomter, som överste Börje Nilsson Drakenberg ägde vid norra delen av Kungsgatan mellan Ekelundsgatan och Magasinsgatan – II:123 och II:124. Stadens magistrat ålade honom 1670, att bebygga dem, men han valde istället att 1671 sälja alla fyra tomterna. Han hade redan ett stenhus, som han ärvt efter sin far, presidenten Nils Börgesson, på en stor tomt väster om Lilla Fisktorget - nuvarande Lilla Torget 1 vid Södra Hamngatan 7.Ättegrenen utgick med hans sonson i början på 1700-talet. Brodern Erik adlades 5 oktober 1647 med namnet Drakenberg och fick kunglig remiss 5 oktober 1651 på broderns adliga nummer. Introduktionen på Riddarhuset skedde den 8 november 1652. Ätten uppflyttades den 3 november 1778 i dåvarande riddarklassen.Sonen Nils Nilsson (levde 1694) innehade en militär tjänst i armén i 31 år. År 1694 vände han sig till kungen och vädjade om ekonomisk hjälp. I brevet till kungen framgår att han blivit underhållen av brodern Nils Börjesson. Nils Nilsson blev inte adlad som bröderna.

Sjölin

Sjölin är ett svenskt efternamn, som den 31 december 2016 bars av 2 500 personer bosatta i Sverige. Bengt Sjölin (1886–1968), svensk ingenjör och politiker Bo Sjölin (1931–2016), svensk lingvist Daniel Sjölin (född 1977), svensk författare och programledare Gunnar Sjölin (1924–2015), svensk skridskoåkare Gustav Sjölin (född 1994), svensk handbollsspelare Gösta Sjölin (1917–2002), konservator och målare Hilda Sjölin (1835–1915), svensk fotograf Ivar Sjölin (1918–1992), svensk brottare Karl Gustaf Sjölin (1857–1937), svensk evangelist, sångförfattare och författare Per Sjölin (född 1943), svensk matematiker Stig Sjölin (1928–1995), svensk boxare Trygve Sjölin (1910–1999), svensk militär Walter Sjölin (1902–1972), svensk författare Åke Sjölin (diplomat) (1910–1999), svensk diplomat och jurist Åke Sjölin (politiker) (1842–1907), svensk godsägare och politiker

Gringo

Denna artikel behandlar det spanska uttrycket. För tidskriften, se Gringo (tidskrift)Gringo är ett spanskt ord, belagt i europeisk spanska sedan slutet av 1780-talet, med betydelsen "främling".. I populärkultur i allmänhet och amerikanska filmer i synnerhet används ordet i synnerhet om nordamerikaner i Mexiko. I Brasilien används gringo om utlänningar i allmänhet, även andra latinamerikaner. Ursprungligen är gringo en förvanskning av griego i uttrycket "esto está en griego", "det är på grekiska", med betydelse att det är på ett språk man inte kan förstå. Det kan jämföras med uttrycket i svenskan "det är rena grekiskan" när något är oförståeligt.