Sidan innehåller annonslänkar
Biodroga MD

Biodroga MD Anti-Age Cell Booster Serum 30 ml

Begränsat antal - Lagerstatus
Visa prisuppgifter

Läs mer och köp

Den speciella konsistensen av silkeslen Cell Booster Serum främjar optimalt absorption av de aktiva ingredienserna genom huden. Serumet stimulerar den naturliga celltillväxten, vilket gör huden fastare och mer elastisk. Linjer och rynkor slätas ut. Den synergistiska effekten av mycket aktiva fuktgivande ingredienser ”plumpar upp” rynkor som orsakas av torrhet och lämnar huden fast och ungdomlig.• Fri från parabener, mineraloljor, PEG, emulgeringsmedel, färgämnen och parfymer.• Mycket aktivt serum för att stödja minimering av rynkor och linjer orsakade av torrhet.• Ger en fastare hud och förbättrar elasticiteten.• Gör att huden ser ungdomlig och fräsch ut. Med silkeslen konsistens.• Hjälper till att förbättra strukturen och utseendet av huden.• Optimal penetration av aktiva ingredienser på grund av serumets speciella konsistens.• Stimulerar den naturliga tillväxten av nya hudceller.• Ger omedelbar och långvarig återfuktning av huden.30ml
Biodroga MD Anti-Age Cell Booster Serum 30 ml


Beställ Biodroga MD Anti-Age Cell Booster Serum 30 ml på nätet redan idag. Jämför produter på nätet innan köpet så kan man spara mycket pengar och även få eventuell rabatt. Här har vi samlat mer information om produkten Biodroga MD Anti-Age Cell Booster Serum 30 ml inom kategorin Serum.

Kategori: Serum
Artikelnummer: 1843-111-0030
Visa fler

Från kunskapsbanken

Blomdahl

Blomdahl är ett svenskt efternamn, som burits av bland andra: Gunnar Blomdahl (född 1955), företagsledare Johan Ulric Blomdahl (1762–1836), präst Karl-Birger Blomdahl (1916–1968), tonsättare, professor, musikchef vid Sveriges Radio Mathias Blomdahl, (född 1973), kompositör, textförfattare, sångare och musiker (gitarr) Patric Blomdahl (född 1984), ishockeyspelare Torbjörn Blomdahl (född 1962), biljardspelare

Cell

Cellen är den funktionella och strukturella enheten i alla levande organismer; den kallas ibland för "kroppens byggsten". Vissa organismer, till exempel bakterier, består av endast en cell vardera. Andra organismer, till exempel människor, består av flera miljarder celler vardera. Alla celler kommer från redan existerande celler. De förökar sig och blir flera genom att dela upp sig i två stycken, ibland i fyra. På detta sätt blir många celler snabbt flera, medan andra dör och upplöses. En normal cell upprätthåller självständig ämnesomsättning (metabolism) och cellen innehåller all den ärftliga information som krävs för att bilda en ny identisk cell. I cellens inre finns strukturer som kan betraktas som cellens egna inre organ, organeller. De är lösta i cellvätska, cytosol. Cytosolen och de organeller som finns i den kallas gemensamt för cytoplasma. Celler förökar sig genom delning. Sådant som har med celler att göra benämns cellulärt. Sådant som finns inne i en cell är intracellulärt (ej att förväxla med intercellulärt som betyder mellan celler); motsatsen är extracellulärt. Ordet "cell" kommer från latinets cellula, som betyder "litet rum". Alla celler har olika uppgifter. Det kan t.ex. vara att de skickar signaler mellan olika kroppsdelar, det kan också vara att bygga upp ny hud.

0

År 0 är ett årtal som enligt traditionell årtalsform inte existerar. År 1 e.Kr. enligt den Gregorianska kalendern följer direkt efter år 1 f.Kr.. Enligt ISO-standarden för datum- och tidsangivelser (ISO 8601) som även tillåter negativa årtal, finns dock år 0000 som motsvarar det år som traditionellt betecknas år 1 f.Kr, och år -1 betecknar år 2 f.Kr. Astronomer har länge använt detta sätt att räkna årtal på, så ISO-8601-åren kallas ibland astronomiska årtal; dock brukar astronomerna hoppa över de inledande nollorna och bara använda så många siffror som behövs. Ett förslag till kalenderreform som tillkommit av andra skäl är Holocen-eran (HE). HE följer ISO:s standard genom att lägga 10 000 år till den traditionella årtalsformen. Följande tidsaxel visar på frånvaron av år 0. Varje ruta är ett år, gränslinjen mellan rutorna är nyåret. Mellan ruta [1 f.Kr.] och [1 e.Kr.] finns alltså inget år. Frånvaron av år 0 innebär bland annat att man måste tänka sig för om man vill fira ett jubileum av en äldre historisk händelse. Den som exempelvis ville fira 2 500-årsjubileet av slaget vid Marathon, år 490 f.Kr. kunde då inte göra det år 2010, utan först år 2011. Detta framgår tydligt om man i stället daterar slaget enligt ISO-standarden; då inföll det nämligen år -0489. En förklaring till varför år noll inte funnits i traditionell årsräkning är att årtal från början är ordningstal: det första året efter Jesus födelse, det andra året ..., och så vidare. Man kan jämföra med hur den svenska kungalängden numreras, exempelvis Gustav den förste, Gustav den andre; så kommer man så småningom till Gustaf V och Gustaf VI. Man säger inte att Gustav Vasa var Gustav den nollte, eller att den trettioförsta december följs av den nollte januari. Även månader och dagar i datum är ordningstal, till skillnad från vanliga klockslag där i stället passerat antal enheter anges.