maria nila

maria nila Luminous Colour Conditioner 1000 ml

Begränsat antal - Lagerstatus
Visa prisuppgifter

Läs mer och köp

Maria Nila Palett Conditioner Luminous ColorEtt utredande balsam för färgat hår som mjukgör, återfuktar och motverkar statisk elektricitet.Granatäppleextrakt och Colour Guard Complex reducerar färgförlusten som uppstår vid tvätt, värmestyling och skyddar håret mot UV-strålning samt fria radikaler.1000ml
maria nila Luminous Colour Conditioner 1000 ml


Beställ maria nila Luminous Colour Conditioner 1000 ml på nätet redan idag. Jämför produter på nätet innan köpet så kan man spara mycket pengar och även få eventuell rabatt. Här har vi samlat mer information om produkten maria nila Luminous Colour Conditioner 1000 ml inom kategorin Conditioner.

Kategori: Conditioner
Artikelnummer: 1003-105-1000
Visa fler

Från kunskapsbanken

Maria

Maria är ett kvinnonamn, och en grekisk eller latinsk form av det ursprungliga arameiska namnet Mariam, (hebreiska Mirjam, arabiska Maryam). En finsk form av namnet är Marja, och likaså smekformerna Maj och Maja. Den engelska formen av namnet är Mary, den franska är Marie. I framför allt katolska länder är Maria/Marie också vanligt namn på män, oftast sammansatt som sista delen av ett dubbelnamn (jämför Marie-José Pérec med Jean-Marie Le Pen). Före reformationen i Sverige gavs inga flickor namnet Maria av religiösa skäl. Därefter blev det desto vanligare, och namnet är idag ett av de allra vanligaste kvinnonamnen i Sverige. Det är överhuvudtaget i sina olika former den kristna världens vanligaste kvinnonamn. Maria var den 31 december 2006 Sveriges vanligaste kvinnonamn och bars av 444 908 personer, varav 81 849 personer hade det som tilltalsnamn. År 2003 fick 4 340 flickor namnet, varav 159 fick det som tilltalsnamn. Namnsdag: 28 februari (sedan början av 1800-talet). I Finland den 2 juli.

Nila

Nila kan syfta på följande platser:

0

År 0 är ett årtal som enligt traditionell årtalsform inte existerar. År 1 e.Kr. enligt den Gregorianska kalendern följer direkt efter år 1 f.Kr.. Enligt ISO-standarden för datum- och tidsangivelser (ISO 8601) som även tillåter negativa årtal, finns dock år 0000 som motsvarar det år som traditionellt betecknas år 1 f.Kr, och år -1 betecknar år 2 f.Kr. Astronomer har länge använt detta sätt att räkna årtal på, så ISO-8601-åren kallas ibland astronomiska årtal; dock brukar astronomerna hoppa över de inledande nollorna och bara använda så många siffror som behövs. Ett förslag till kalenderreform som tillkommit av andra skäl är Holocen-eran (HE). HE följer ISO:s standard genom att lägga 10 000 år till den traditionella årtalsformen. Följande tidsaxel visar på frånvaron av år 0. Varje ruta är ett år, gränslinjen mellan rutorna är nyåret. Mellan ruta [1 f.Kr.] och [1 e.Kr.] finns alltså inget år. Frånvaron av år 0 innebär bland annat att man måste tänka sig för om man vill fira ett jubileum av en äldre historisk händelse. Den som exempelvis ville fira 2 500-årsjubileet av slaget vid Marathon, år 490 f.Kr. kunde då inte göra det år 2010, utan först år 2011. Detta framgår tydligt om man i stället daterar slaget enligt ISO-standarden; då inföll det nämligen år -0489. En förklaring till varför år noll inte funnits i traditionell årsräkning är att årtal från början är ordningstal: det första året efter Jesus födelse, det andra året ..., och så vidare. Man kan jämföra med hur den svenska kungalängden numreras, exempelvis Gustav den förste, Gustav den andre; så kommer man så småningom till Gustaf V och Gustaf VI. Man säger inte att Gustav Vasa var Gustav den nollte, eller att den trettioförsta december följs av den nollte januari. Även månader och dagar i datum är ordningstal, till skillnad från vanliga klockslag där i stället passerat antal enheter anges.