Antonio Axu

Antonio Axu Color Boosting Treatment Sand Beige

Begränsat antal - Lagerstatus
Visa prisuppgifter

Läs mer och köp

Vårdande inpackningar med två olika nyanser av djupverkande färgpigment som återupplivar hårfärgen och ger ny vacker lyster till håret. Antonio Axus avancerade pigmentteknologi ger lång hållbarhet, förbättrad färgintensitet och en naturligt vacker glans. Sand Beige 8.31 neutraliserar varma nyanser i mellanblonda till mörkblonda hår.Användning Applicera i nytvättat, handdukstorkat hår med fingrarna eller med en kam. Låt verka i minst 5 minuter. Skölj ur noggrant.250ml
Antonio Axu Color Boosting Treatment Sand Beige


Beställ Antonio Axu Color Boosting Treatment Sand Beige på nätet redan idag. Jämför produter på nätet innan köpet så kan man spara mycket pengar och även få eventuell rabatt. Här har vi samlat mer information om produkten Antonio Axu Color Boosting Treatment Sand Beige inom kategorin Färginpackningar.

Kategori: Färginpackningar
Artikelnummer: 1787-132-0002

Från kunskapsbanken

Color

För videoredigeringsprogrammet Color, se Final Cut.Color är ett japanskt punkband som bildades 1985 i Osaka av Dynamite Tommy som ett år senare grundade det oberoende skivmärket Free-Will. De anses viktiga för utformningen av modet visual kei.

Sandoz

Sandoz grundades 1886 och är ett generiskt läkemedelsföretag som ingår i Novartis. Sandoz är bland annat känt genom en av sina forskare, Albert Hofmann, som 1938 syntetiserade det psykedeliska preparatet LSD. 1949 marknadsförde Sandoz LSD som en psykiatrisk drog, under namnet Delysid. Sandoz produkt fick masspublicitet så tidigt som 1954, i en artikel i Time Magazine.1982 köpte Sandoz upp Svenska Wasabröd och OLW vilket gjorde bland andra Carl Lundström förmögen. Sandoz är beläget i Schweiz och tillverkar i dag läkemedel vars patent har gått ut. Den 1 november 1986 skedde en av Europas värsta miljökatastrofer när Sandoz lager fattade eld och läckte ut stora mängder kemikalier i Rhen, bland annat 2-Metyl-4,6-dinitrofenol och paration.

Revolution

En revolution (omvälvning, latin för återgång, ett helt varv runt, "revoltere", jämför "revolver") är en snabb förändring, en fullständig omdaning av ett lands politiska, ekonomiska och eller sociala system. Ordet används också i andra sammanhang när en djupgående och omfattande förändring sker inom teknik eller vetenskap, exempelvis den industriella revolutionen. Revolutioner kan indelas i två huvudkategorier: ekonomiska revolutioner och politiska revolutioner. De kan ske samtidigt eller med visst mellanrum, och påverkar ofta varandra. Man kan även tala om religiösa, sociala och vetenskapliga revolutioner, vilka kan genomföras fredligt, (exempelvis sammetsrevolutionen) eller med våldsmetoder. Ursprungligen var den liberala ideologin revolutionär, vilket kom till uttryck i den franska revolutionen. Denna kan kallas för en borgerlig revolution. Med det avses, att en framväxande borgerlig samhällsklass revolterade mot kungamakten och det rådande samhällssystemet. Under 1800-talet anammades tanken på samhällsförändring genom revolution av företrädare för socialistiska ideologier. Karl Marx och Friedrich Engels vilka förespråkade arbetarklassens revolution beskrev en önskad "återgång" till egendomsgemenskap, liknande den som teoretiskt hade funnits före äganderättens införande, en egendomsgemenskap av ett slag som kapitalismen omöjliggjorde. På 1900-talet uppfattade företrädare för fascismen sin egen politiska rörelse som en revolutionär ideologi. Fascisterna brukar då tala om en nationell revolution.[källa behövs]Enligt en beräkning från 2006, hade 56 större revolutioner inträffat i världen under de senaste 400 åren, revolutioner vilka gällt politiskt styrelseskick eller ekonomiskt system. 46 av dem ägde rum under 1900-talet. Av dessa var fem liberala, 33 socialistiska och åtta anarkistiska.Gränsen mellan revolution och statskupp är inte absolut. En förutsättning för att ett maktövertagande ska kunna kallas revolutionärt, är att maktövertagandet ska ske med brett folkligt stöd.[källa behövs] Språkbruket har i detta fall också förändrats över tid. Gustav III statsvälvning, som också hade ett visst stöd i olika samhällsskikt, betecknades av sin samtid som en revolution men kallas ofta för statskupp.[källa behövs]