maria nila

maria nila Luminous Colour Hair Lotion 200 ml

Begränsat antal - Lagerstatus
Visa prisuppgifter

Läs mer och köp

Färgbevarande och värmeskyddande lotion som ger näring och glans för torrt och känsligt hår och skyddar håret vid användning av fön eller plattång.Reducerar frizz och ger ett smididgt och glansigt hår.Applicera en liten mängd i handdukstorkat hår före föning eller användning av plattång.200ml
maria nila Luminous Colour Hair Lotion 200 ml


Beställ maria nila Luminous Colour Hair Lotion 200 ml på nätet redan idag. Jämför produter på nätet innan köpet så kan man spara mycket pengar och även få eventuell rabatt. Här har vi samlat mer information om produkten maria nila Luminous Colour Hair Lotion 200 ml inom kategorin Färginpackningar.

Kategori: Färginpackningar
Artikelnummer: 1003-150-0200

Från kunskapsbanken

Maria

Maria är ett kvinnonamn, och en grekisk eller latinsk form av det ursprungliga arameiska namnet Mariam, (hebreiska Mirjam, arabiska Maryam). En finsk form av namnet är Marja, och likaså smekformerna Maj och Maja. Den engelska formen av namnet är Mary, den franska är Marie. I framför allt katolska länder är Maria/Marie också vanligt namn på män, oftast sammansatt som sista delen av ett dubbelnamn (jämför Marie-José Pérec med Jean-Marie Le Pen). Före reformationen i Sverige gavs inga flickor namnet Maria av religiösa skäl. Därefter blev det desto vanligare, och namnet är idag ett av de allra vanligaste kvinnonamnen i Sverige. Det är överhuvudtaget i sina olika former den kristna världens vanligaste kvinnonamn. Maria var den 31 december 2006 Sveriges vanligaste kvinnonamn och bars av 444 908 personer, varav 81 849 personer hade det som tilltalsnamn. År 2003 fick 4 340 flickor namnet, varav 159 fick det som tilltalsnamn. Namnsdag: 28 februari (sedan början av 1800-talet). I Finland den 2 juli.

Nila

Nila kan syfta på följande platser:

Revolution

En revolution (omvälvning, latin för återgång, ett helt varv runt, "revoltere", jämför "revolver") är en snabb förändring, en fullständig omdaning av ett lands politiska, ekonomiska och eller sociala system. Ordet används också i andra sammanhang när en djupgående och omfattande förändring sker inom teknik eller vetenskap, exempelvis den industriella revolutionen. Revolutioner kan indelas i två huvudkategorier: ekonomiska revolutioner och politiska revolutioner. De kan ske samtidigt eller med visst mellanrum, och påverkar ofta varandra. Man kan även tala om religiösa, sociala och vetenskapliga revolutioner, vilka kan genomföras fredligt, (exempelvis sammetsrevolutionen) eller med våldsmetoder. Ursprungligen var den liberala ideologin revolutionär, vilket kom till uttryck i den franska revolutionen. Denna kan kallas för en borgerlig revolution. Med det avses, att en framväxande borgerlig samhällsklass revolterade mot kungamakten och det rådande samhällssystemet. Under 1800-talet anammades tanken på samhällsförändring genom revolution av företrädare för socialistiska ideologier. Karl Marx och Friedrich Engels vilka förespråkade arbetarklassens revolution beskrev en önskad "återgång" till egendomsgemenskap, liknande den som teoretiskt hade funnits före äganderättens införande, en egendomsgemenskap av ett slag som kapitalismen omöjliggjorde. På 1900-talet uppfattade företrädare för fascismen sin egen politiska rörelse som en revolutionär ideologi. Fascisterna brukar då tala om en nationell revolution.[källa behövs]Enligt en beräkning från 2006, hade 56 större revolutioner inträffat i världen under de senaste 400 åren, revolutioner vilka gällt politiskt styrelseskick eller ekonomiskt system. 46 av dem ägde rum under 1900-talet. Av dessa var fem liberala, 33 socialistiska och åtta anarkistiska.Gränsen mellan revolution och statskupp är inte absolut. En förutsättning för att ett maktövertagande ska kunna kallas revolutionärt, är att maktövertagandet ska ske med brett folkligt stöd.[källa behövs] Språkbruket har i detta fall också förändrats över tid. Gustav III statsvälvning, som också hade ett visst stöd i olika samhällsskikt, betecknades av sin samtid som en revolution men kallas ofta för statskupp.[källa behövs]