Sidan innehåller annonslänkar
IDUN Minerals

IDUN Minerals Foundation Svea

Begränsat antal - Lagerstatus
Visa prisuppgifter

Läs mer och köp

- En mediumfärgad foundation med varm underton.Idun Minerals är en svensk serie mineralprodukter med vårdande och skyddande egenskaper, utvecklad för att passa alla hudtyper, från fet till torr hy.I serien ingår foundation, puder, concealer, rouge, bronzer, läppglans samt ögonskuggor och mascaror. I sortimentet finns även tillhörande borstar samt en borstrengöring.En högpigmenterad, silkeslen och mjuk formula för en naturlig finish.IDUN Minerals Foundation känns och ser ut som ett puder, men är krämig vid applicering. Mineralerna smälter lätt in i huden och ger ett jämnt och fint resultat. Idun Minerals foundation är vattenavvisande och sitter där den ska hela dagen. Hudens underton avgör vilken foundation som passar bäst. Om undertonen är åt det gula/gyllene hållet kallas det varm underton. Om undertonen däremot är åt det rosa hållet, så kallas det kall underton. Vanligast är varm underton.9g
IDUN Minerals Foundation Svea


Jämför produkt IDUN Minerals Foundation Svea online innan du handlar. Det kan vara värt att undersöka och se vilka återförsäljare som möjligtvis har pressat priset och kanske erbjuder en rabatt på just din vara. Vi har samlat nödvändig information om produkten IDUN Minerals Foundation Svea i kategorin Foundation här hos oss.

Kategori: Foundation
Artikelnummer: 1657-100-0003
Visa fler

Från kunskapsbanken

Idun

Idun är i nordisk mytologi fruktbarhetens och kärlekens gudinna. I en korg förvarar hon de äpplen, som gudarna biter i för att vara evigt unga. Som kärleksgudinna tycks hon ha varit älskarinna åt de flesta av gudarna. Loke kallar henne "den mangalnaste av kvinnor". Hon är Brages hustru och omnämns i Tjodolfs på Kvin dikt Höstlång. Namnet Idun betyder ”den som föryngrar”

Svea

Denna artikel handlar om kvinnonamnet Svea. Se också Svea (olika betydelser).Svea är ett kvinnonamn med svenskt ursprung och sedan slutet av 1600-talet, i form av Moder Svea, använt som en symbol för landet Sverige. Det tidigaste belägget för att Svea börjat användas som förnamn är från 1818 och kan höra samman med Esaias Tegnérs dikt med detta namn från 1811. Svea var populärt årtiondena före och efter förra sekelskiftet då namnet förmodligen tillhörde 20-i-topp. De senare decennierna på 1900-talet fick endast enstaka flickor i varje årskull namnet som tilltalsnamn. Sekelskiftet har möjligtvis inneburit en vändpunkt och namnet är nu åter på väg uppåt i topplistorna. Den 31 december 2012 fanns det totalt 10 998 personer i Sverige med namnet, varav 5 262 med det som tilltalsnamn. År 2009 fick 187 flickor namnet, vilket gav Svea plats 71 på listan över de 100 vanligaste tilltalsnamnen på flickor 2009. Namnsdag: i Sverige den 2 januari (sedan 1901), i svensk-Finland den 14 augusti (1908-2014) och den 6 november (sedan 2015).

0

År 0 är ett årtal som enligt traditionell årtalsform inte existerar. År 1 e.Kr. enligt den Gregorianska kalendern följer direkt efter år 1 f.Kr.. Enligt ISO-standarden för datum- och tidsangivelser (ISO 8601) som även tillåter negativa årtal, finns dock år 0000 som motsvarar det år som traditionellt betecknas år 1 f.Kr, och år -1 betecknar år 2 f.Kr. Astronomer har länge använt detta sätt att räkna årtal på, så ISO-8601-åren kallas ibland astronomiska årtal; dock brukar astronomerna hoppa över de inledande nollorna och bara använda så många siffror som behövs. Ett förslag till kalenderreform som tillkommit av andra skäl är Holocen-eran (HE). HE följer ISO:s standard genom att lägga 10 000 år till den traditionella årtalsformen. Följande tidsaxel visar på frånvaron av år 0. Varje ruta är ett år, gränslinjen mellan rutorna är nyåret. Mellan ruta [1 f.Kr.] och [1 e.Kr.] finns alltså inget år. Frånvaron av år 0 innebär bland annat att man måste tänka sig för om man vill fira ett jubileum av en äldre historisk händelse. Den som exempelvis ville fira 2 500-årsjubileet av slaget vid Marathon, år 490 f.Kr. kunde då inte göra det år 2010, utan först år 2011. Detta framgår tydligt om man i stället daterar slaget enligt ISO-standarden; då inföll det nämligen år -0489. En förklaring till varför år noll inte funnits i traditionell årsräkning är att årtal från början är ordningstal: det första året efter Jesus födelse, det andra året ..., och så vidare. Man kan jämföra med hur den svenska kungalängden numreras, exempelvis Gustav den förste, Gustav den andre; så kommer man så småningom till Gustaf V och Gustaf VI. Man säger inte att Gustav Vasa var Gustav den nollte, eller att den trettioförsta december följs av den nollte januari. Även månader och dagar i datum är ordningstal, till skillnad från vanliga klockslag där i stället passerat antal enheter anges.