Idyll

Idyll Body Lotion Neoporto 240 ml

Begränsat antal - Lagerstatus
Visa prisuppgifter

Läs mer och köp

Beställ Idyll Body Lotion Neoporto 240 ml på nätet redan idag. Jämför produter på nätet innan köpet så kan man spara mycket pengar och även få eventuell rabatt. Här har vi samlat mer information om produkten Idyll Body Lotion Neoporto 240 ml inom kategorin Hudkräm Body lotion.

Kategori: Hudkräm Body lotion
Artikelnummer: 27404375
Visa fler

Från kunskapsbanken

Idyll

Idyll (grekiska: eidy’llion, liten bild) är en typ av dikt skapad av sicilianen Theokritos, som var verksam under första hälften av 200-talet f.Kr. De sicilianska herdarnas växelsånger var förebilder för enkla dikter, med dramatisk läggning om scener i herdars och lantmäns samt andra lägre samhällsmedlemmars enkla naturliv. Herdelivet framstår hos honom som i det hela ett idealiskt lugnt och lyckligt naturtillstånd. Efterföljarna Bion och Moschos tog en ton skild från mästarens naturtrohet och gav uttryck åt veka känslor och strävade efter prydlighet i formen. Hos romarna var Vergilius en författare av herdedikter (ekloger) efter Theokritos’ mönster, men de var anpassade till tidens smak och åskådningssätt samt till viss grad allegoriserande. Adam de la Halle skriver om idyllen i "Le jeu de Robin et Marion", men det är först under renässansen som diktformen fullt återupplivas, dels i form av lärd och allegorisk eklog i Vergilius’ stil av Francesco Petrarca. Nya stilar som herderomaner av bland annat Giovanni Boccaccio och Jacopo Sannazaro och herdedrama av bland annat Torquato Tasso ("Aminta"), Giovanni Battista Guarini ("Il pastor fido"). Idyllerna av Salomon Gessner och Jean-Pierre Claris de Florian anslöt sig till den äldre formen av idyll. Den äldre idyllen var i det närmaste ett växelbegrepp till herdedikten, med efter Jean-Jacques Rousseau genombrott antog idyllen nya former och var ofta en exotisk roman Jacques Henri Bernardin de Saint-Pierre ("Paul et Virginie"). Anna Maria Lenngren ("Den glada festen"), Johann Heinrich Voss ("Luise") och Johan Ludvig Runeberg ("Hanna") har hämtat sina motiv från livet på en lantlig prästgård och Jean Pauls "Schulmeisterlein Wutz" handlar om skollärarlivet men med ett övervägande intresse fäst vid den godmodige skolmästarens person. I överförd betydelse är idyll en problemfri värld, ofta med betydelsen opåverkad av industrialiseringen och förknippad med en lantlig miljö men också förortsidyll eller småstadsidyll.

Body

Body kan syfta på: Body (klädesplagg) – damtopp eller en typ av damunderkläder för överkroppen Body (tidskrift) – svensk bodybuildingtidning Electronic body music – musikgenre

0

År 0 är ett årtal som enligt traditionell årtalsform inte existerar. År 1 e.Kr. enligt den Gregorianska kalendern följer direkt efter år 1 f.Kr.. Enligt ISO-standarden för datum- och tidsangivelser (ISO 8601) som även tillåter negativa årtal, finns dock år 0000 som motsvarar det år som traditionellt betecknas år 1 f.Kr, och år -1 betecknar år 2 f.Kr. Astronomer har länge använt detta sätt att räkna årtal på, så ISO-8601-åren kallas ibland astronomiska årtal; dock brukar astronomerna hoppa över de inledande nollorna och bara använda så många siffror som behövs. Ett förslag till kalenderreform som tillkommit av andra skäl är Holocen-eran (HE). HE följer ISO:s standard genom att lägga 10 000 år till den traditionella årtalsformen. Följande tidsaxel visar på frånvaron av år 0. Varje ruta är ett år, gränslinjen mellan rutorna är nyåret. Mellan ruta [1 f.Kr.] och [1 e.Kr.] finns alltså inget år. Frånvaron av år 0 innebär bland annat att man måste tänka sig för om man vill fira ett jubileum av en äldre historisk händelse. Den som exempelvis ville fira 2 500-årsjubileet av slaget vid Marathon, år 490 f.Kr. kunde då inte göra det år 2010, utan först år 2011. Detta framgår tydligt om man i stället daterar slaget enligt ISO-standarden; då inföll det nämligen år -0489. En förklaring till varför år noll inte funnits i traditionell årsräkning är att årtal från början är ordningstal: det första året efter Jesus födelse, det andra året ..., och så vidare. Man kan jämföra med hur den svenska kungalängden numreras, exempelvis Gustav den förste, Gustav den andre; så kommer man så småningom till Gustaf V och Gustaf VI. Man säger inte att Gustav Vasa var Gustav den nollte, eller att den trettioförsta december följs av den nollte januari. Även månader och dagar i datum är ordningstal, till skillnad från vanliga klockslag där i stället passerat antal enheter anges.