Garnier

Garnier Ambre Solaire Anti-Dryness Super uv SPF 50+ 50 ml

Begränsat antal - Lagerstatus
Visa prisuppgifter

Läs mer och köp

Garnier Anti-Dryness Super uv SPF 50+ solskyddscreme för ansikte och hals är särskilt utvecklad för ljus, känslig och solintolerant hud. Ambre Solaire hjälper till att skydda mot solens strålar och ger ett optimalt skydd mot både UVA- och UVB-strålar. Att applicera en rejäl mängd solskydd regelbundet är viktigt för att behålla en bra solskyddsnivå. Solcremens formula är härligt lätt, känns inte klibbig och lämnar inga vita märken efter sig. I korthet - SPF 50+ (mycket högt skydd) - Vattenresistent - Lätt formula - Utan parfym - Hypoallergen - Passar ljus, känslig och solintolerant hud - För ansikte och hals 50 ml
Garnier Ambre Solaire Anti-Dryness Super uv SPF 50+ 50 ml


Jämför produkt Garnier Ambre Solaire Anti-Dryness Super uv SPF 50+ 50 ml online innan du handlar. Det kan vara värt att undersöka och se vilka återförsäljare som möjligtvis har pressat priset och kanske erbjuder en rabatt på just din vara. Vi har samlat nödvändig information om produkten Garnier Ambre Solaire Anti-Dryness Super uv SPF 50+ 50 ml i kategorin Kropp här hos oss.

Kategori: Kropp
Artikelnummer: 1118-211-0050
Visa fler

Från kunskapsbanken

Super

Super eller Súper kan syfta på: super- – ett svenskt prefix, se Lista över prefix i svenskan Super – en tidigare beteckning på oktantalet i bensin, se oktantal Súper – den isländska rockgruppen Skítamóralls debutalbum från 1996 Superduper - Den svenska fotbollstränaren Lisa Howell Rudstam Super (film) – en amerikansk film från 2010 Super (låt) – låt från 1972 av bandet Neu! senare inspelat på albumet NEU! 2 Super (musikalbum) – album av från 2016 bandet Pet Shop Boys SuPer – Finlands närvårdar- och primärskötarförbund

Nouvelle

Nouvelle är Club 8:s debutalbum, utgivet 1996 på det spanska skivbolaget Siesta. Skivan återutgavs 2002 med tre bonuslåtar, vilka sedan tidigare fanns utgivna på singeln Me Too (1995).

0

År 0 är ett årtal som enligt traditionell årtalsform inte existerar. År 1 e.Kr. enligt den Gregorianska kalendern följer direkt efter år 1 f.Kr.. Enligt ISO-standarden för datum- och tidsangivelser (ISO 8601) som även tillåter negativa årtal, finns dock år 0000 som motsvarar det år som traditionellt betecknas år 1 f.Kr, och år -1 betecknar år 2 f.Kr. Astronomer har länge använt detta sätt att räkna årtal på, så ISO-8601-åren kallas ibland astronomiska årtal; dock brukar astronomerna hoppa över de inledande nollorna och bara använda så många siffror som behövs. Ett förslag till kalenderreform som tillkommit av andra skäl är Holocen-eran (HE). HE följer ISO:s standard genom att lägga 10 000 år till den traditionella årtalsformen. Följande tidsaxel visar på frånvaron av år 0. Varje ruta är ett år, gränslinjen mellan rutorna är nyåret. Mellan ruta [1 f.Kr.] och [1 e.Kr.] finns alltså inget år. Frånvaron av år 0 innebär bland annat att man måste tänka sig för om man vill fira ett jubileum av en äldre historisk händelse. Den som exempelvis ville fira 2 500-årsjubileet av slaget vid Marathon, år 490 f.Kr. kunde då inte göra det år 2010, utan först år 2011. Detta framgår tydligt om man i stället daterar slaget enligt ISO-standarden; då inföll det nämligen år -0489. En förklaring till varför år noll inte funnits i traditionell årsräkning är att årtal från början är ordningstal: det första året efter Jesus födelse, det andra året ..., och så vidare. Man kan jämföra med hur den svenska kungalängden numreras, exempelvis Gustav den förste, Gustav den andre; så kommer man så småningom till Gustaf V och Gustaf VI. Man säger inte att Gustav Vasa var Gustav den nollte, eller att den trettioförsta december följs av den nollte januari. Även månader och dagar i datum är ordningstal, till skillnad från vanliga klockslag där i stället passerat antal enheter anges.