Dr Spiller

Dr Spiller Exclusive Solutions Cell Tresor Multi Stem-Cell Serum

Begränsat antal - Lagerstatus
Visa prisuppgifter

Läs mer och köp

Multi Stem-Cell Serum ger intensivt skydd och vitalisering av stamcellerna. Detta regenererar huden på djupet och jobbar effektivt för ett ungdomligt utseende.Passar För en äldre hudSerumet optimerar processerna för cellförnyelsen, DNA och reparationen av bindväv, vilket uppmuntrar huden att förnyas inifrån och ut. CellTec Compound återställer dessutom prestandan hos hudens egna stamceller. Huden upplevs mer ungdomlig och revitaliserad, och rynkor blir synbart reducerade.AnvändningApplicera CELLTRESOR Penta Hyaluron Serum på ansikte, hals och dekolletage morgon och kväll efter rengöring. Applicera några droppar av serumet direkt på huden med hjälp av pipetten och arbeta försiktigt in i huden. Följ upp med CELLTRESOR Intense Rebuilding Cream eller CELLTRESOR Overnight Repair Mask, om det behövs.30 ml
Dr Spiller Exclusive Solutions Cell Tresor Multi Stem-Cell Serum


Beställ Dr Spiller Exclusive Solutions Cell Tresor Multi Stem-Cell Serum på nätet redan idag. Jämför produter på nätet innan köpet så kan man spara mycket pengar och även få eventuell rabatt. Här har vi samlat mer information om produkten Dr Spiller Exclusive Solutions Cell Tresor Multi Stem-Cell Serum inom kategorin Serum.

Kategori: Serum
Artikelnummer: 2627-117-0030
Visa fler

Från kunskapsbanken

Andrea

Andrea eller Andréa är ett grekiskt namn, bildat av ordet andros som betyder människa. Det är femininformen av Andreas.På svenska och de flesta andra språk är Andrea ett kvinnonamn, men på italienska är det normalt ett mansnamn (en form av Andreas).Det äldsta belägget för Andrea i Sverige är från år 1693. Under 1800-talet var namnet ganska vanligt, men försvann sedan ur namnskicket. I slutet av 1900-talet fick dock namnet en ny uppsving. Den 31 december 2014 fanns det totalt 10 363 kvinnor och 308 män folkbokförda i Sverige med namnet Andrea/Andréa, varav 4 816 kvinnor och 194 män bar det som tilltalsnamn.Namnsdag i Sverige: 10 juli, (1986–1992: 30 november, 1993–2000: 1 november)

Cell

Cellen är den funktionella och strukturella enheten i alla levande organismer; den kallas ibland för "kroppens byggsten". Vissa organismer, till exempel bakterier, består av endast en cell vardera. Andra organismer, till exempel människor, består av flera miljarder celler vardera. Alla celler kommer från redan existerande celler. De förökar sig och blir flera genom att dela upp sig i två stycken, ibland i fyra. På detta sätt blir många celler snabbt flera, medan andra dör och upplöses. En normal cell upprätthåller självständig ämnesomsättning (metabolism) och cellen innehåller all den ärftliga information som krävs för att bilda en ny identisk cell. I cellens inre finns strukturer som kan betraktas som cellens egna inre organ, organeller. De är lösta i cellvätska, cytosol. Cytosolen och de organeller som finns i den kallas gemensamt för cytoplasma. Celler förökar sig genom delning. Sådant som har med celler att göra benämns cellulärt. Sådant som finns inne i en cell är intracellulärt (ej att förväxla med intercellulärt som betyder mellan celler); motsatsen är extracellulärt. Ordet "cell" kommer från latinets cellula, som betyder "litet rum". Alla celler har olika uppgifter. Det kan t.ex. vara att de skickar signaler mellan olika kroppsdelar, det kan också vara att bygga upp ny hud.

0

År 0 är ett årtal som enligt traditionell årtalsform inte existerar. År 1 e.Kr. enligt den Gregorianska kalendern följer direkt efter år 1 f.Kr.. Enligt ISO-standarden för datum- och tidsangivelser (ISO 8601) som även tillåter negativa årtal, finns dock år 0000 som motsvarar det år som traditionellt betecknas år 1 f.Kr, och år -1 betecknar år 2 f.Kr. Astronomer har länge använt detta sätt att räkna årtal på, så ISO-8601-åren kallas ibland astronomiska årtal; dock brukar astronomerna hoppa över de inledande nollorna och bara använda så många siffror som behövs. Ett förslag till kalenderreform som tillkommit av andra skäl är Holocen-eran (HE). HE följer ISO:s standard genom att lägga 10 000 år till den traditionella årtalsformen. Följande tidsaxel visar på frånvaron av år 0. Varje ruta är ett år, gränslinjen mellan rutorna är nyåret. Mellan ruta [1 f.Kr.] och [1 e.Kr.] finns alltså inget år. Frånvaron av år 0 innebär bland annat att man måste tänka sig för om man vill fira ett jubileum av en äldre historisk händelse. Den som exempelvis ville fira 2 500-årsjubileet av slaget vid Marathon, år 490 f.Kr. kunde då inte göra det år 2010, utan först år 2011. Detta framgår tydligt om man i stället daterar slaget enligt ISO-standarden; då inföll det nämligen år -0489. En förklaring till varför år noll inte funnits i traditionell årsräkning är att årtal från början är ordningstal: det första året efter Jesus födelse, det andra året ..., och så vidare. Man kan jämföra med hur den svenska kungalängden numreras, exempelvis Gustav den förste, Gustav den andre; så kommer man så småningom till Gustaf V och Gustaf VI. Man säger inte att Gustav Vasa var Gustav den nollte, eller att den trettioförsta december följs av den nollte januari. Även månader och dagar i datum är ordningstal, till skillnad från vanliga klockslag där i stället passerat antal enheter anges.