Sidan innehåller annonslänkar
IMAGE Skincare

IMAGE Skincare Max Stem Cell Serum 30 ml

Begränsat antal - Lagerstatus
Visa prisuppgifter

Läs mer och köp

Transformativ hudföryngring i ett kraftfullt serum. en teknik med flera lager frigör nutripeptider. En exklusiv blandning av växtstamceller rakt in i huden för att bekämpa effekterna av åldrande och stimulera ett nytt kollagen. Huden ser fastare ut med en synlig förbättring av utseendet av fina linjer, djupa veck, rynkor, slapphet och solskador.AnvändningApplicera och massera in stamcellserumet på rengjord hud under morgon och kväll för bästa resultat. 30 ml
IMAGE Skincare Max Stem Cell Serum 30 ml


Jämför produkt IMAGE Skincare Max Stem Cell Serum 30 ml online innan du handlar. Det kan vara värt att undersöka och se vilka återförsäljare som möjligtvis har pressat priset och kanske erbjuder en rabatt på just din vara. Vi har samlat nödvändig information om produkten IMAGE Skincare Max Stem Cell Serum 30 ml i kategorin Serum här hos oss.

Kategori: Serum
Artikelnummer: 2421-180-0000
Visa fler

Från kunskapsbanken

Image

Image kan syfta på: Image – ett uttryck för hur ett företag uppfattas, eller vill uppfattas av andra, se Varumärkesidentitet Image Comics – ett amerikanskt serieförlag IMAGE (satellit) – en satellit för rymdfysikforskning, uppsänd av NASA, i drift åren 2000-2005 ISO Image – en fil som avbildar till exempel en CD eller DVD Public Image Ltd – ett postpunkband från England NAACP Image Awards – ett pris som delas ut av National Association for the Advancement of Colored People

Max

Mansnamnet Max är en kortform av det tyska-romerska kejsarnamnet Maximilian som betyder den störste. Att namnet finns i den svenska almanackan beror på att Oscar I:s gemål, drottning Josefina, bland annat också hette Maximiliana. Före 1950 var Max ett ovanligt namn i Sverige men har sedan stadigt stigit i namnlistorna och tillhör numera de 40 vanligaste. 31 december 2005 fanns det totalt 13 527 personer i Sverige med namnet, varav 9 860 med det som tilltalsnamn. År 2003 fick 669 pojkar namnet, varav 528 fick det som tilltalsnamn. Namnsdag: i Sverige 1 februari, i Finland 18 november.

System

Ett system är ett antal komponenter, vilka tillsammans samverkar för ett gemensamt mål. Läran om system kallas systemteori (engelska: system science), som är besläktat med ingenjörsämnet systemteknik. Man kan dela upp världen i olika system som åtskiljs av reella eller fiktiva gränser eller gränsskikt. System som inte är under betraktelse förs samman till ett stort system som kallas omgivning. Det är även möjligt att dela in ett system i delsystem, eller att gruppera ihop flera system till ett större system. Det svenska begreppet systemvetenskap motsvarar engelskans ämne information systems, och åsyftar ett tvärvetenskapligt studie av informationssystem, särskilt affärssystem. Löst definierat är ett system ett objekt i vilka variabler av olika typ interagerar och producerar observerbara signaler. De observerbara signalerna kallas ofta utdata, och stimuli som påverkar systemet kallas ofta indata.

Cell

Cellen är den funktionella och strukturella enheten i alla levande organismer; den kallas ibland för "kroppens byggsten". Vissa organismer, till exempel bakterier, består av endast en cell vardera. Andra organismer, till exempel människor, består av flera miljarder celler vardera. Alla celler kommer från redan existerande celler. De förökar sig och blir flera genom att dela upp sig i två stycken, ibland i fyra. På detta sätt blir många celler snabbt flera, medan andra dör och upplöses. En normal cell upprätthåller självständig ämnesomsättning (metabolism) och cellen innehåller all den ärftliga information som krävs för att bilda en ny identisk cell. I cellens inre finns strukturer som kan betraktas som cellens egna inre organ, organeller. De är lösta i cellvätska, cytosol. Cytosolen och de organeller som finns i den kallas gemensamt för cytoplasma. Celler förökar sig genom delning. Sådant som har med celler att göra benämns cellulärt. Sådant som finns inne i en cell är intracellulärt (ej att förväxla med intercellulärt som betyder mellan celler); motsatsen är extracellulärt. Ordet "cell" kommer från latinets cellula, som betyder "litet rum". Alla celler har olika uppgifter. Det kan t.ex. vara att de skickar signaler mellan olika kroppsdelar, det kan också vara att bygga upp ny hud.

0

År 0 är ett årtal som enligt traditionell årtalsform inte existerar. År 1 e.Kr. enligt den Gregorianska kalendern följer direkt efter år 1 f.Kr.. Enligt ISO-standarden för datum- och tidsangivelser (ISO 8601) som även tillåter negativa årtal, finns dock år 0000 som motsvarar det år som traditionellt betecknas år 1 f.Kr, och år -1 betecknar år 2 f.Kr. Astronomer har länge använt detta sätt att räkna årtal på, så ISO-8601-åren kallas ibland astronomiska årtal; dock brukar astronomerna hoppa över de inledande nollorna och bara använda så många siffror som behövs. Ett förslag till kalenderreform som tillkommit av andra skäl är Holocen-eran (HE). HE följer ISO:s standard genom att lägga 10 000 år till den traditionella årtalsformen. Följande tidsaxel visar på frånvaron av år 0. Varje ruta är ett år, gränslinjen mellan rutorna är nyåret. Mellan ruta [1 f.Kr.] och [1 e.Kr.] finns alltså inget år. Frånvaron av år 0 innebär bland annat att man måste tänka sig för om man vill fira ett jubileum av en äldre historisk händelse. Den som exempelvis ville fira 2 500-årsjubileet av slaget vid Marathon, år 490 f.Kr. kunde då inte göra det år 2010, utan först år 2011. Detta framgår tydligt om man i stället daterar slaget enligt ISO-standarden; då inföll det nämligen år -0489. En förklaring till varför år noll inte funnits i traditionell årsräkning är att årtal från början är ordningstal: det första året efter Jesus födelse, det andra året ..., och så vidare. Man kan jämföra med hur den svenska kungalängden numreras, exempelvis Gustav den förste, Gustav den andre; så kommer man så småningom till Gustaf V och Gustaf VI. Man säger inte att Gustav Vasa var Gustav den nollte, eller att den trettioförsta december följs av den nollte januari. Även månader och dagar i datum är ordningstal, till skillnad från vanliga klockslag där i stället passerat antal enheter anges.