Artègo

Artègo Good Society GS95 Gentle Volume Root Spray 150 ml

Begränsat antal - Lagerstatus
Visa prisuppgifter

Läs mer och köp

Gentle Volume Root Spray 95 ger den rätta stadgan till ett fintrådigt hår utan att göra det tungt eller kladdigt. Bibehåller hårets naturliga glans och mjukhet samtidigt som volym och stadgan kommer från hårbotten. Spraya i hårbotten i fuktigt hår och kamma igenom. Förstärk effekten genom att även spraya på längderna. Föna och styla som vanligt. 150 ml
Artègo Good Society GS95 Gentle Volume Root Spray 150 ml


Beställ Artègo Good Society GS95 Gentle Volume Root Spray 150 ml på nätet redan idag. Jämför produter på nätet innan köpet så kan man spara mycket pengar och även få eventuell rabatt. Här har vi samlat mer information om produkten Artègo Good Society GS95 Gentle Volume Root Spray 150 ml inom kategorin Volymspray.

Kategori: Volymspray
Artikelnummer: 2671-117-0150
Visa fler

Från kunskapsbanken

Root

root är de facto-standard för och det gängse namnet på administratörskontot i Unix och Unixliknande operativsystem. En användare som är (eller kan bli) root kan göra vad som helst med systemet. Internt använder operativsystemkärnan och de flesta bibliotek och datorprogram användarnumret (uid) och det avgörande för kontots rättigheter är att användarnumret är 0. Kontot roots hemkatalog är vanligen /root. Orsaken till att administratörens hemkatalog inte befinner sig under /home, som de övriga användarnas, är att /home kan finnas på en annan partition, eventuellt ansluten via en annan dator (se NFS). Genom att /root ligger på samma partition som / finns katalogen tillgänglig genast vid start och också i problemsituationer. Root är också benämningen på den högsta nivån i filträdet. Sökvägen till denna punkt är ett framåtlutat snedstreck "/". Det utläses "root" (vilket kan ge upphov till hopblandning med sökvägen till roots hemkatalog) eller försvenskat "rotkatalogen" eller "roten".

Revolution

En revolution (omvälvning, latin för återgång, ett helt varv runt, "revoltere", jämför "revolver") är en snabb förändring, en fullständig omdaning av ett lands politiska, ekonomiska och eller sociala system. Ordet används också i andra sammanhang när en djupgående och omfattande förändring sker inom teknik eller vetenskap, exempelvis den industriella revolutionen. Revolutioner kan indelas i två huvudkategorier: ekonomiska revolutioner och politiska revolutioner. De kan ske samtidigt eller med visst mellanrum, och påverkar ofta varandra. Man kan även tala om religiösa, sociala och vetenskapliga revolutioner, vilka kan genomföras fredligt, (exempelvis sammetsrevolutionen) eller med våldsmetoder. Ursprungligen var den liberala ideologin revolutionär, vilket kom till uttryck i den franska revolutionen. Denna kan kallas för en borgerlig revolution. Med det avses, att en framväxande borgerlig samhällsklass revolterade mot kungamakten och det rådande samhällssystemet. Under 1800-talet anammades tanken på samhällsförändring genom revolution av företrädare för socialistiska ideologier. Karl Marx och Friedrich Engels vilka förespråkade arbetarklassens revolution beskrev en önskad "återgång" till egendomsgemenskap, liknande den som teoretiskt hade funnits före äganderättens införande, en egendomsgemenskap av ett slag som kapitalismen omöjliggjorde. På 1900-talet uppfattade företrädare för fascismen sin egen politiska rörelse som en revolutionär ideologi. Fascisterna brukar då tala om en nationell revolution.[källa behövs]Enligt en beräkning från 2006, hade 56 större revolutioner inträffat i världen under de senaste 400 åren, revolutioner vilka gällt politiskt styrelseskick eller ekonomiskt system. 46 av dem ägde rum under 1900-talet. Av dessa var fem liberala, 33 socialistiska och åtta anarkistiska.Gränsen mellan revolution och statskupp är inte absolut. En förutsättning för att ett maktövertagande ska kunna kallas revolutionärt, är att maktövertagandet ska ske med brett folkligt stöd.[källa behövs] Språkbruket har i detta fall också förändrats över tid. Gustav III statsvälvning, som också hade ett visst stöd i olika samhällsskikt, betecknades av sin samtid som en revolution men kallas ofta för statskupp.[källa behövs]