Sidan innehåller annonslänkar
Jan Thomas

Jan Thomas Volumizing Hairspray 250 ml

Begränsat antal - Lagerstatus
Visa prisuppgifter

Läs mer och köp

Volumizing Hairspray är en volumiserande hårspray med bra grepp för mer fyllighet i håret. En efterbehandlingsspray för ett glansigt uttryck med långvarigt och rörligt grepp. Om munstycket blir igensatt, skölj det i varmt vatten eller ta bort koagulerat hårspray med ett skarpt föremål och det är klart för användning igen. Jan Thomas rekommenderar Applicera på torrt hår för att skapa volym och lyft. Spraya direkt på håret från ett avstånd på cirka 20-30 cm. För extra lyft spraya direkt mot rötterna. 250 ml
Jan Thomas Volumizing Hairspray 250 ml


Beställ Jan Thomas Volumizing Hairspray 250 ml på nätet redan idag. Jämför produter på nätet innan köpet så kan man spara mycket pengar och även få eventuell rabatt. Här har vi samlat mer information om produkten Jan Thomas Volumizing Hairspray 250 ml inom kategorin Volymspray.

Kategori: Volymspray
Artikelnummer: 2857-111-0250
Visa fler

Från kunskapsbanken

Jan

Jan är ett mansnamn med tyskt ursprung som använts i Sverige sedan 1600-talet. Namnet var från början en kortform av Johannes. På 1940-talet var namnet ett modenamn, vilket gör att det är ovanligt bland dagens barn. Namnet används ofta i dubbelnamn som Jan-Erik, Jan-Olof eller Jan-Ove. Personer som heter Jan kan även kallas Janne. Janne används som tilltalsnamn i Finland, vilket är en motsvarighet av det svenska alternativet Jan. Som auktorsförkortning syftar Jan och alternativet Jania på Georges Jan.Den 31 december 2005 fanns det totalt 134 479 personer i Sverige med namnet Jan, varav 68 309 med det som tilltalsnamn. År 2003 fick 601 pojkar namnet, varav 18 fick det som tilltalsnamn. Namnsdag: i Sverige 11 januari, (1986-1992: 20 september, 1993-2000: 24 juni), i Finland 24 juni.

Revolution

En revolution (omvälvning, latin för återgång, ett helt varv runt, "revoltere", jämför "revolver") är en snabb förändring, en fullständig omdaning av ett lands politiska, ekonomiska och eller sociala system. Ordet används också i andra sammanhang när en djupgående och omfattande förändring sker inom teknik eller vetenskap, exempelvis den industriella revolutionen. Revolutioner kan indelas i två huvudkategorier: ekonomiska revolutioner och politiska revolutioner. De kan ske samtidigt eller med visst mellanrum, och påverkar ofta varandra. Man kan även tala om religiösa, sociala och vetenskapliga revolutioner, vilka kan genomföras fredligt, (exempelvis sammetsrevolutionen) eller med våldsmetoder. Ursprungligen var den liberala ideologin revolutionär, vilket kom till uttryck i den franska revolutionen. Denna kan kallas för en borgerlig revolution. Med det avses, att en framväxande borgerlig samhällsklass revolterade mot kungamakten och det rådande samhällssystemet. Under 1800-talet anammades tanken på samhällsförändring genom revolution av företrädare för socialistiska ideologier. Karl Marx och Friedrich Engels vilka förespråkade arbetarklassens revolution beskrev en önskad "återgång" till egendomsgemenskap, liknande den som teoretiskt hade funnits före äganderättens införande, en egendomsgemenskap av ett slag som kapitalismen omöjliggjorde. På 1900-talet uppfattade företrädare för fascismen sin egen politiska rörelse som en revolutionär ideologi. Fascisterna brukar då tala om en nationell revolution.[källa behövs]Enligt en beräkning från 2006, hade 56 större revolutioner inträffat i världen under de senaste 400 åren, revolutioner vilka gällt politiskt styrelseskick eller ekonomiskt system. 46 av dem ägde rum under 1900-talet. Av dessa var fem liberala, 33 socialistiska och åtta anarkistiska.Gränsen mellan revolution och statskupp är inte absolut. En förutsättning för att ett maktövertagande ska kunna kallas revolutionärt, är att maktövertagandet ska ske med brett folkligt stöd.[källa behövs] Språkbruket har i detta fall också förändrats över tid. Gustav III statsvälvning, som också hade ett visst stöd i olika samhällsskikt, betecknades av sin samtid som en revolution men kallas ofta för statskupp.[källa behövs]